Torsten Hammarén
Torsten Hammarén | ||
---|---|---|
![]() | ||
Información personal | ||
Nacimiento |
7 de mayo de 1884 parroquia de Hedvig Eleonora (Suecia) | |
Fallecimiento |
24 de febrero de 1962 Vasa parish (Suecia) | |
Sepultura | Cementerio del Norte de Estocolmo | |
Nacionalidad | Sueca | |
Familia | ||
Cónyuge | Anna Hammarén (desde 1911) | |
Información profesional | ||
Ocupación | Actor, realizador y mánager de teatro | |
Torsten Hammarén (7 de mayo de 1884 – 24 de febrero de 1962) fue un actor y director teatral de nacionalidad sueca.
Biografía[editar]
Su nombre completo era Carl Torsten Hammarén, y nació en Estocolmo, Suecia, siendo sus padres Carl Johan Emil Hammarén y Alfhild Anna Mathilda Stjernberg. Se graduó en 1904, estudiando después bajo la dirección de Signe Hebbe y Charlotta Raa-Winterhjelm. Entre 1907 y 1908 trabajó en el Teatro Dramaten, desde 1908 a 1910 actuó en provincias, y entre 1910 y 1912 en el Strindbergs Intima Teater.[1] También fue actor, tanto protagonista como de reparto, en el Svenska Teatern de Estocolmo desde 1912 a 1922.
Dirigió el Stadsteater de Helsingborg entre los años 1923 y 1926, el Lorensbergsteatern de Gotemburgo entre 1926 y 1934, y el Teatro Municipal de Gotemburgo desde 1934 a 1950. A partir de ese año cesó en la dirección de dicho teatro, aunque continuó hasta el año 1954 llevando a escena diferentes piezas teatrales.
Hammarén fue galardonado el 4 de junio de 1948 con el Premio al Mérito de la Ciudad de Gotemburgo.
La selección de repertorio llevada a cabo por Hammarén en los años 1930 y 1940 fue claramente antifascista, lo cual le dio al Teatro Municipal de Gotemburgo una posición de liderazgo durante la Segunda Guerra Mundial. Además, el teatro se mostró abierto a las corrientes teatrales experimentales.
Como actor de cine, fueron destacadas sus interpretaciones en las películas de Mauritz Stiller Erotikon y Gösta Berlings saga, actuando en la segunda con Greta Garbo.
Torsten Hammarén fue retratado por el pintor Gustaf Carlström y por el escultor Sten Teodorsson. El retrato se conserva en el Teatro Municipal de Gotemburgo.
Hammarén falleció en Gotemburgo en el año 1962.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ea/Familjen_Hammar%C3%A9n_julen_1927.jpg/220px-Familjen_Hammar%C3%A9n_julen_1927.jpg)
Casado el 24 de diciembre de 1911 con la actriz Anna Joelsson, la pareja tuvo tres hijos: Per-Thorsten, Carl-Erik y Carl Hammarén.
Filmografía[editar]
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/9/92/Ellen-Hartmann-and-Torsten-Hammaren-in-movie-Gosta-Berlings-Saga-8x10-photo-182532543130.jpg/220px-Ellen-Hartmann-and-Torsten-Hammaren-in-movie-Gosta-Berlings-Saga-8x10-photo-182532543130.jpg)
- 1919 : Hemsöborna
- 1920 : Erotikon
- 1924 : Gösta Berlings saga
- 1931 : En kvinnas morgondag
- 1946 : Sveriges port mot väster
Teatro (selección)[editar]
Actor[editar]
- 1909 : Lars Gathenhielm, de C.R.A. Fredberg, Stora Teatern
- 1909 : Mäster Olof, de August Strindberg, Nya teatern
- 1909 : Jorden runt på 80 dagar, de Julio Verne, Nya teatern
- 1909 : Bröllopet på Ulfåsa, de Frans Hedberg, Nya teatern
- 1909 : Livet på landet, de Fritz Reuter, Nya teatern
- 1910 : Niobe, Nya teatern
- 1910 : Den objudna gästen, de Maurice Maeterlinck, Strindbergs Intima Teater[2]
- 1911 : Äkta makar, de Peter Egge, dirección de Mauritz Stiller, Strindbergs Intima Teater[3]
- 1911 : Näckens dotter, de Joseph Dachs, Strindbergs Intima Teater[4]
- 1911 : Försvarsadvokaten, de Ferenc Molnár, dirección de Mauritz Stiller, Strindbergs Intima Teater[5]
- 1911 : Mörkrets makt, de León Tolstói, dirección de Mauritz Stiller, Strindbergs Intima Teater[6]
- 1912 : Miss Williams from New York, de Gustav Wied y Jens Petersen, dirección de Mauritz Stiller, Strindbergs Intima Teater[7]
- 1912 : Leka med elden, de August Strindberg, Strindbergs Intima Teater[8]
- 1912 : Hockenjos staty, de Jakob Wassermann, dirección de Mauritz Stiller, Strindbergs Intima Teater[9]
- 1912 : Zoologi, de Ludwig Thoma, dirección de Mauritz Stiller, Strindbergs Intima Teater
- 1914 : La doncella de Orleans, de Friedrich Schiller, Svenska teatern[10]
- 1917 : Pärlhalsbandet, de Lothar Schmidt, dirección de Gunnar Klintberg, Vasateatern y Svenska teatern[11]
- 1919 : Rödakorssystern, de Gustaf Collijn, Svenska teatern[12]
Director[editar]
- 1921 : Äkta makar, de Peter Egge, adaptación de Björn Halldén, Svenska teatern
- 1924 : Försvarsadvokaten, de Ferenc Molnár, Helsingborgs stadsteater
- 1925 : Dagens hjälte, de Carlo Keil-Möller, Helsingborgs stadsteater
- 1934 : La tempestad, de William Shakespeare, Teatro Municipal de Gotemburgo
- 1942 : Arsénico y encaje antiguo, de Joseph Kesselring, Teatro Municipal de Gotemburgo[13]
- 1943 : Peer Gynt, de Henrik Ibsen, Teatro Municipal de Gotemburgo
- 1943 : Månen har gått ner, de John Steinbeck, Teatro Municipal de Gotemburgo
- 1949 : Lunchrasten, de Herbert Grevenius, Teatro Municipal de Gotemburgo
- 1950 : Kärlek, de Kaj Munk, Teatro Municipal de Gotemburgo
- 1952 : La casa de Rosmer, de Henrik Ibsen, Teatro Municipal de Gotemburgo
- 1953 : La dama del mar, de Henrik Ibsen, Teatro Municipal de Gotemburgo
- 1955 : När dagen vänder, de Paul Claudel, Teatro Municipal de Gotemburgo
Referencias[editar]
- ↑ Gunnar Carlquist (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, volumen 12 pág. 470
- ↑ «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 8. 22 de septiembre de 1910. Consultado el 28 de mayo de 2016.
- ↑ Bo Bergman (16 de febrero de 1911). «Lilla teatern gör en god debut». Dagens Nyheter: 1. Consultado el 6 de marzo de 2017.
- ↑ Bo Bergman (27 de febrero de 1911). «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 5. Consultado el 6 de marzo de 2017.
- ↑ Bo Bergman (8 de octubre de 1911). «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 8. Consultado el 6 de marzo de 2017.
- ↑ Bo Bergman (15 de noviembre de 1911). «Lilla teatern: 'Mörkrets makt'». Dagens Nyheter: 6. Consultado el 6 de marzo de 2017.
- ↑ Bo Bergman (12 de enero de 1912). «Lilla teaterns premiär af 'Miss Williams from Newyork'». Dagens Nyheter: 7. Consultado el 7 de marzo de 2017.
- ↑ «August Strindbergs dag». Dagens Nyheter: 7. 20 de enero de 1912. Consultado el 7 de marzo de 2017.
- ↑ Bo Bergman (10 de febrero de 1912). «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 6. Consultado el 7 de marzo de 2017.
- ↑ «Teater, konst, litteratur». Dagens Nyheter: 9. 5 de marzo de 1914. Consultado el 29 de agosto de 2015.
- ↑ Musikverket (ed.). «Pärlhalsbandet». Consultado el 10 de julio de 2015.
- ↑ Ernst Högman (1919). «Från scenen och estraden». Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Estocolmo) 32 (12): 190. Consultado el 26 de diciembre de 2015.
- ↑ Teater och film 1942
- Ericson Uno (1984). Göteborgs stadsteater, ed. Torsten Hammarén: teaterchef 1926-1950. Göteborgs stadsteaters skriftserie, 0282-2989 ; 2 (en sueco). Gotemburgo.
Enlaces externos[editar]
- Esta obra contiene una traducción derivada de «Torsten Hammarén» de Wikipedia en sueco, publicada por sus editores bajo la Licencia de documentación libre de GNU y la Licencia Creative Commons Atribución-CompartirIgual 4.0 Internacional.
Wikimedia Commons alberga una categoría multimedia sobre Torsten Hammarén.
- Torsten Hammarén en Internet Movie Database (en inglés).
- Torsten Hammarén en http://www.svenskfilmdatabas.se
- Torsten Hammarén en https://sok.riksarkivet.se